Arbetsplatsen - Sveriges mest outnyttjade hälsoarena
- Maria Sitell
- 10 juni
- 3 min läsning
Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt är ohälsotalen och sjukskrivningarna höga. Det finns att göra. För även om matens betydelse numera är känd kan matens och måltidernas roll för bättre hälsa användas i betydligt högre grad och på fler arenor. Hit hör arbetsplatsen och lunchen.
Bland alla faktorer som påverkar vår hälsa är maten den näst viktigaste. Bara tobak ligger före. Dåliga matvanor är nära kopplade till våra största folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, övervikt och vissa cancerformer. Men maten påverkar inte bara hälsan på lång sikt – den avgör hur vi fungerar, orkar och presterar varje dag.
Ändå är de förebyggande insatserna eftersatta. Inom primärvården diskuteras matvanornas roll för hälsan vid knappt vart sjätte patientbesök. Sju av tio patienter lämnar läkaren utan att matens roll ens nämnts. Vi talar om hälsoinsatser men agerar alltför ofta mest reaktivt – och sätter in resurserna först när skadan redan är skedd.
Siffror vi inte kan blunda för
Idag har ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller obesitas. Bland barn mellan 6 och 10 år gäller det var fjärde. Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar en tredjedel av alla dödsfall i Sverige. Cancer står för ytterligare 25 procent.
De samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsosamma levnadsvanor uppgår till cirka 100 miljarder kronor per år – i samma storleksordning som hela det svenska rättsväsendets budget: polis, domstolar och kriminalvård inräknat. Tre av fyra medarbetare utvecklar livsstilsrelaterade sjukdomar över tid. Det är inte en marginalfråga. Det är ett systemfel.
"Bland alla faktorer som påverkar vår hälsa är maten den näst viktigaste, efter tobak."
Arbetsplatsen – en underutnyttjad hälsoarena
Arbetsplatsen berör en majoritet av befolkningen och svarar för upp till 60 procent av anställdas vakna timma. Forskning visar hur det är en internationellt erkänd arena för hälsopromotion och sjukdomsförebyggande arbete.
Bland annat visar studier från Karolinska Institutet att när människor får stöd att skapa hållbara hälsovanor på arbetsplatsen påverkas inte bara deras välmående utan prestationen ökade med 35 procent.
Arbetsplatsens potential som hälsoarena är inte tillräckligt utnyttjad i Sverige.
Maten på arbetsplatsen
Det har stor betydelse vilken mat som ligger på tallriken men det har också betydelse att vi äter den regelbundet. Lunchen har därför en central roll för arbetsdagen ur flera aspekter. Hjärnan behöver energipåfyllning flera gånger om dagen. Att hoppa över lunchen eller äta för lite leder till trötthet, försämrad koncentration och ökad risk för dels sämre beslut dels för sämre matval resten av dagen.
"Det är välkänt att uppgifterna känns lättare på mätt mage – och det är inte en slump, det är fysiologi."
En välkomponerad lunch enligt tallriksmodellen ger långvarig energi och mättnad, och påverkar inte bara individen utan hela organisationen på både kort och lång sikt. Till skillnad från frukost och middag äts lunchen ofta utanför hemmet, i en kontext där andra än individen själv sätter förutsättningarna. Det gör den till en av de mest konkreta möjligheterna att förbättra matvanor i stor skala.
Vinsterna för folkhälsan är enorma
Pandemin 2020–2022 blev en skarp påminnelse om hur metabol ohälsa – obesitas, typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter – inte bara påverkar det långa loppet, utan också motståndskraften när det verkligen gäller. Personer med dessa tillstånd löpte betydligt högre risk att läggas in på sjukhus, vårdas på intensiven och att dö. Och konsekvenserna sträcker sig längre än till individen: Försvarsmakten har visat att knappt 14 procent av en hel årskull klarar kraven vid mönstring – ett tecken på hur bred och djup problematiken är.
Vad ska vi då äta?
Det finns ingen hemlighet här – och det råder stark evidens. De flesta av oss behöver äta mer av fullkorn, fisk och skaldjur, omättat fett, frukt och grönsaker, bönor och linser. Och mindre av rött kött, chark, feta mejerivaror, sockerläsk, godis, snacks och kakor. Inte som en kur. Som en vardag.
Mikrovanor – inte mirakelkurer
Förändring behöver inte vara dramatisk för att vara effektiv. Små, konkreta vanor som är enkla att införa och möjliga att hålla fast vid – så kallade mikrovanor – ger mätbara hälsoeffekter över tid. Genom regelbundna måltider, en bra lunch, mer fullkorn och grönt i vardagen. Och med fokus på insatser för att bibehålla eller förbättra hälsa, i stället för att som idag främst reagera med rehabiliteringsinsatser när den väl har försämrats.
"Vi bygger framtidens folkhälsa varje dag, i varje måltidsbeslut och i varje lunchpaus."
Det finns att göra
Arbetsplatsen har alla förutsättningar att bli en verklig hälsoarena – men det kräver att vi skapar rätt förutsättningar.
Maria Sitell Leg dietist
Följ mig gärna på Instagram för mer fakta och svar på myter om mat och hälsa. @matochopinion_mariasitell
Källor
https://www.sns.se/halsoekonom-sverige-kan-spara-miljarder-med-forebyggande-atgarder-mot-ohalsa?utm_
Saha S, Nordstrom J, Gerdtham UG, Mattisson I, Nilsson PM, Scarborough P. Prevention of Cardiovascular Disease and Cancer Mortality by Achieving Healthy Dietary Goals for the Swedish Population: A Macro-Simulation Modelling Study. Int J Environ Res Public Health. 2019;16(5).
Kommentarer